Nu blir dagarna ljusare, ju!
Imorgon är idag igår, och det är väl skönt? Jag ska inte klaga, det börjar se patetiskt ut. Men visst går tankarna runt, är det såhär jag vill ha det? Jag vill leva mitt eget men utan risk. Jag gömmer bara mina hemligheter mer nu än innan, det är den ända skillnaden mot förut.
Jag sliter på, längtar till helgen extremt mycket, helgen som gått hann jag inte märka av förrän det var måndag morgon åter igen. Jag biter ihop, för att få dagarna att gå och flyter ihop gör de också. Det är så mycket jag saknar, dig och våra stunder är ett ständigt återkommande minne. Den här tiden förra året, den jag var då. Shit, va´jag har förändrats! Det är ingen mening att drömma om något liknande, dem tankarna har jag sedan länge gett upp.
Du tror att jag vet vad du tror men det gör jag inte, jag har glömt vart jag lämnade mig själv den gången jag var jag. Jag vill heller inte veta vad som annars skulle hänt om det aldrig hänt just mig. Jag vet att jag finns och det gör du med, låt oss få leva i vår overklighet där vi trivs allra bäst. Jag vet vad du tror, du tror att jag inte vågar men där tror du fel. Låt mig få vara i min bubbla, och våga inte rispa den utanpå – du förstår, den spricker så lätt och kommer ta sådan tid att bygga upp igen. Min lilla fasad.
Klart jag vågar nu i veckan, våga inte säga emot!
Jag är fan jagad av sjukvården, idag hade jag 9 missade samtal och 5 meddelanden i telefonsvararen från en läkare som tjatade om att vi måste boka tid i veckan. Låt mig vara! Jag har ett jobb att sköta och har inte tid med er
Skönt är ialla fall att imorgon är idag igår
