Min bok?
Inledning
Där! Nu ser jag henne komma gåendes över torget mot mig, som så många gånger förut. Det pirrar till i magen och jag känner något som jag inte upplevt sedan höstterminen i fyran. Torget ser öde och kalt ut en sen kväll i mars, som denna. Hon kommer allt närmare nu, ju närmare hon kommer desto mer ler jag – helt ofrivilligt, det går inte att dölja även om jag gör mitt yttersta för att försöka.
- Hej, säger hon
- Hej, vart ska vi gå ikväll?
- Jag vet inte, du kan väl bestämma, svarar hon.
Jag tänker på vad jag borde säga härnäst, vad ska jag prata om för att hålla konversationen igång? Det är alltid såhär pinsamt och tyst i början. Men, egentligen gör det inget. Våra blickar möts då och då, varje gång vi ser på varandra, helt tyst utan att säga ett ord, så börjar vi båda le och tillslut fnissa ljudligt. Jag låter tystnaden tala, och njuter.
Jag skriver, närmare bestämt en bok, närmare bestämt en novell, närmare bestämt en självbiografi. Det kanske du visste? 57 sidor skrivna hittills, men det lär dröja innan den blir klar, lång, lång tid…
Klokt citat om hälsa och rädsla för döden? – Så länge vi lever finns inte döden här, när döden kommer finns vi inte längre.
Mera uppdateringar imorgon, nu ska jag sväva.
