komihagmigdå

Haha ja, faktiskt. Hamnade på löpbladet, framsidan i tidningen. Blev kallad´hjälte´i min stad. Visserligen var det många år sedan nu, 7 år närmare bestämt. Tror det flesta vet om varför jag blev hjälte och vad jag gjorde. Hursom helst, 7 år sedan... Jag är samma då som nu, och skulle utan tvekan offra mitt liv för någon annan även om jag inte ens träffat person i fråga innan även idag.

Jag skulle antagligen dö för dig, om valet var så. Jag skulle offra mitt liv för de flesta, mig själv har jag aldrig värdesatt särskilt högt. Jag lever för andra, även om jag ibland jag verka egoistiskt så är det er jag lever för!

Och ja, mitt psyke va det gäller min hälsa kanske inte är det bästa... Nu är det fredag och jag har slängt i mig både droger och en mängd alkohol, men jag är ändå samma person då som nu! Jag har valt att leva såhär, jag sköter ändå mitt jobb och är grymt omtyckt, jag hjälper hellre andra än att prioritera mig själv, mitt yrke är ett starkt tecken på det, bara så ni vet.

Var bara inte oroliga, jag vet för det mesta vad jag gör och har en slags inre röst som säger åt mig att verkligen ta hand om andra människor, många behöver så mycket mer än jag själv.

Några är på gränsen att lämna mig, vill inte ses, för att jag använder droger och dricker för mycket. Självklart finner jag det mycket tragiskt, men jag kan, och vill inte hjälpa det heller för tillfället. Jag trivs såhär.