komihagmigdå

Jag är på landet igen, själv. Börjar jobba på fredag. Jag saknar min bästa vän, hon är en del av mitt liv nu. En stor del. Nånting har hänt med mig, något jobbigt. Jag vet inte riktigt vad det är, ångesten äter upp mig, jag grät mig igenom halva natten igår.. men lyckades ändå ta mig upp till jobbet idag. Efter jobbet åkte hon hem, min absolut bästa vän. Då kom den värsta ångesten, det gnager i mitt sinne och jag mår fysiskt dåligt. Varför ska jag må såhär?! Invigde första turen på systemet idag, tur det, perfekt tajmat. Har slängt i mig några ångestdämpande O lite alkohol men hittills hjälper det inte ett skit. Bilderna är från ikväll när jag tog båten över hit till landet, dendär solnedgången som jag var tvungen att iaktta ensam utan någon gjorde det inte mindre deppigt. Dendär solnedgången, som jag delat med så underbara människor.