komihagmigdå

Om veckan och livet innan idag

Du har förmodligen läst här tidigare, vem du än är. Kanske varenda inlägg? Ja, då känner du mig bättre än vad jag själv gör.

Jag är en alkohol- och tablettmissbrukare, och dessutom än jävla lögnare, både för mig själv, familj, släkt och vänner. De flesta har jag ljugit rakt upp i ansiktet, för att jag skäms över mig själv och mitt beteende - och inte minst, alla brutna löften. Jag hatar lögnare som mig själv. Jag åkte som ni vet in på intensiven efter en överdos förra året, andningdepression & krampanfall, vilket jävla wake-up call det var!

Jag svor och lovade för mig själv och nära att aldrig mer röra piller eller någon form av droger. Då började jag dricka ännu mer för att döva mig själv, 4-5 falskor vin på fredag /lördag, och ofta 1 flaska vin övriga dagar. Stunderna jag inte var berusad eller bakfull var lätträknade. Senaste månaderna har det ofta hänt att jag smugit med alkoholen, köpt, förvarat och druckit i smyg.

Några veckor efter nyår blev suget för stort. Jag började långsamt ta upp mitt tablettmissbruk igen, självklart i smyg. Försiktigt trappade jag upp allt mer och ganska snart låg jag på samma, och ibland högre doser än i somras.

Jag beställde på nätet, snodde och köpte’irl’. De senaste månaderna har min ekonomi blivit sämre och sämre, jag började i mindre skala langa vidare och sälja de droger jag köpt för en liten förtjänst, endast för att kunna finansiera min numera onda spiral av både tablett och alkoholmissbruk.

Varje gång jag var full, påtänd - eller bägge delarna så gjorde jag ytterligare beställningar helt utan att tänka mig för. Jag vågade inte titta på kontot dagen efter, för att se vad jag gjort. Ibland hade jag beställt grejer för 5-600kr... Ibland för 3.000kr. Flera gånger i veckan.

Så har det fortsatt, även denna vecka, i måndags, tisdags och torsdags. Inget minne, men det var den här veckan jag blev upptäckt igen. Jag minns ingenting från de 3 dagarna, men nästan 7 tusen saknas på kontot sedan lönen kom den 27:e, jag har krossat hälften av vårt porslin och glas och ringt och beställt båtplats för 2.000 kr och skickat 2 BREV till min läkare (!!), allt fick jag berättat för mig igår när jag vaknade att jag gjort.

Trodde att jag i torsdags tagit 5 stilnoct på dagen, 50 mg. Kikade nyss i samlingen och insåg att allt var slut. 17 tabletter...170mg. Maxdos 15mg. Inte konstigt att jag gjort bort mig igen. Idiot!

Igår var jag hos överläkaren och fick äntligen min diagnos + medicin klar. Depression och panikångest med inslag av social fobi samt högt blodtryck. Medicinen jag fick är inte beroendeframkallande och inget man kan få något rus på (cipralex). Bra!

På måndag kommer alla mina beställningar som jag måste hämta ut för att inte få inkassobrev, mängder av grejer för många många tusen kronor. Jag tror och hoppas som fan att jag har karaktär nog att inte ens öppna något utan direkt kasta bort det. Jag vill börja ett nytt liv nu utan skit!

Nu är rummet och lägenheten fylld av tomma tablettkartor, bag-in-box och böcker om missbrukare ( hur kunde dem hamna här så snabbt och just nu? ), med andra ord, fylld av ångest och påminnelse. Men jag  ska klara det, jag vill inte leva såhär. Visst är det lätt att skylla ifrån sig på andra. Pappa var alkoholist och mamma manodepressiv. Jag har sedan jag lärt mig värma en billys-pizza i micron till största del bott hemma själv medans föräldrarna hängt på krogen, kommit hem tidigt på morgonen - ibland i sällskap med poliser p.g.a. bråk - ibland inte förrän dagen efter.

Ähh, nu ska jag bli den jag vill vara. Let’s fight!